Carvingeinitiativet – med sikte på framtiden
Carvingeinitiativet startade år 2020 och nätverket omfattar idag ett tjugotal fjärrvärmebolag från hela Sverige. Målen för initiativet är att lyfta fram fjärrvärmens roll i dagens och morgondagens resurseffektiva samhälle, stärka fjärrvärmens konkurrenskraft samt förändra och uppdatera den allmänna bilden av fjärrvärme.
Under 2024 har en kommunikationssatsning inletts, riktad internt till fjärrvärmebranschen och externt till samhället. Syftet med satsningen är att dokumentera och sprida information från de möten som regelbundet hålls samt om de satsningar som pågår.
Kommunikationssatsningen omfattar material för breda externa kampanjer, riktade kampanjer på LinkedIn och andra kommunikationsåtgärder. Insatserna mot kommunalpolitiker och ledande plantjänstemän har återupptagits genom olika debattartiklar, med målet att etablera fjärrvärme som en naturlig del av infrastrukturen och som ett konkurrenskraftigt alternativ.
Andra områden som undersöks är utvecklingen av fjärrvärme inom energilagring, IT-lösningar för effektoptimering med mera, CCS-teknik samt gemensamma branschsatsningar inom marknadsföring.
Fjärrvärme – allt mer konkurrenskraftigt
Dagens debatt om fjärrvärmepriser handlar mycket om de kraftiga prisökningar som skett under de senaste två åren. Om man ser över en längre tidsperiod än de senaste två åren kan man konstatera att verkligheten är en annan.
För tio år sedan kostade en kWh fjärrvärme 82,51 öre inkl. moms. Idag kostar den 112,45 öre vilket innebär en prisökning på 36%.
Under samma period ökade priset på el från 126,0 öre/kWh. Idag kostar den 223,75 öre/kWh vilket innebär en prisökning på 77,5%.
Under de senaste tio åren har fjärrvärmen således stärkt sin konkurrenskraft avsevärt gentemot huvudkonkurrenten elpriset.
Start av unikt marknadssamarbete
Sex fjärrvärmebolag har startat ett samarbete för att skapa en kraftfullare positionering av Fjärrvärme samtidigt som den lokala förankringen av de deltagande bolagen ska bibehållas.
Kommunikationsbyrån Ord & Bild i Karlstad är anlitad för att ta fram ett koncept för profilering av Fjärrvärme som en produkt och tjänst med syfte att synliggöra Fjärrvärme på marknaden och i samhällsdebatten.
De deltagande bolagen är Norrenergi, Tranås Energi, Norrtälje Energi, Lerum Energi, Kungälv Energi och Partille Energi.
Fjärrvärme konkurrenskraftigt även vid nyproduktion
UP Data Solutions har på uppdrag av Sollentuna Energi och Miljö jämfört tre olika värmelösningar för en nybyggd fastighet med energiklass B. Kalkylen är gjord med en kalkylränta på 4% och en kalkylperiod på 30 år.
De tre alternativen är:
Alt.1 En bergvärmepump för baslasten och med en elpanna som spetslast. Varmvatten med värmepump.
Alt.2 En frånluftvärmepump för baslasten med fjärrvärme som spetslast. Varmvatten med värmepump.
Alt.3 En frånluftvärmepump för baslasten med fjärrvärme som spetslast. Varmvatten med fjärrvärme.
Analysen visar att alternativ 3 är att föredra. Den ger lägst livscykelkostnad, bäst energiklassning, är minst ytkrävande och har lägst underhållsbehov. Tillförandet av byggvärme under uppförandet stärker kalkylen ytterligare.
Pilotprojektet med stödtjänster åt Svenska kraftnät är i mål
Norrtälje Energi och Njudung Energi har drivit ett pilotprojekt om stödtjänster åt Svenska kraftnät. Norrtälje Energi är godkända för att delta på marknadsmässiga villkor och Njudung Energi har testat klart och där återstår bara kvalificeringen.
Projektet visar att mindre fjärrvärmebolag kan vara aktiva på två marknader hos Svenska Kraftnät: energimarknaden, som endast ger ersättning när givna bud aktiveras, och kapacitetsmarknaden, som ger ersättning för att vara tillgänglig.
Norrtälje Energi gör bedömningen att den ekonomiska potentialen ligger inom intervallet 500–1000 tkr/år för ett bolag av Norrtäljes storlek.
Modellbaserat beslutsfattande
Professor Kristina Lygnerud har tillsammans med Kalmar Energi genomfört ett förenklat provprojekt med syfte att visa hur man kan hantera sin framtida planering genom att bygga upp olika scenarier och visa konsekvenserna av detta.
Det är en vetenskapligt underbyggd modell som använder grunduppgifter från Kalmars fjärrvärmeverksamhet. Följande scenarier användes för att visa på framtidskonsekvenserna:
- Basalternativet innebar att man utgick från Kalmars nuvarande verksamhet och inte gav någon styrning alls.
- Ingen förbränning skulle tillåtas i framtiden, vilket innebar ett krav på att all form av förbränning skulle upphöra.
- Inte ha alla ägg i samma korg vilket innebar att ingen form av produktion eller användning tilläts att dominera i framtiden.
Varje alternativt scenario belystes dessutom med två olika avkastningskrav på nya investeringar. Ett lägre alternativ med en kalkylränta på 5% och en tuffare investeringskalkyl på 20%. Totalt innebar detta att sex olika scenarier belystes.
Kalmars deltagare i projektet har sammanfattat sina upplevelser i följande punkter:
- Kvaliteten på inmatade uppgifter är avgörande för att få ett bra resultat.
- Scenariemodellen har ett eget värde genom att den initierar interna diskussioner.
- Modellen är mycket användbar för långsiktig strategisk analys.
- Den erbjuder ett stort utfallsrum för olika omvärldsfaktorer.
- Möjligheten att själv laborera med alternativen introducerar ett nytt arbetssätt.
Modellen skapar många möjligheter att reflektera över framtida krav på fjärrvärmeverksamheten. Den kommer att bli tillgänglig på marknaden i två versioner: en förenklad form baserad på samarbetet med Kalmar och en mer avancerad modell som erbjuder en djupare analys.