Så här jobbar vi

Syftet med Carvingeinitiativet är att stärka fjärrvärmens konkurrenskraft och det gör vi bäst tillsammans. Deltagarantalet varierar från år till år, men genom åren har över trettio företag engagerat sig. Närmare 100 personer har på olika sätt medverkat i initiativets aktiviteter.

Carvingeinitiativet drivs av medlemmarnas engagemang, där de själva bidrar med insatser och arbete. Det är huvudsakligen anställda i de företag som ingår i initiativet som utför aktiviteterna och samlar in den kunskap som sedan delas med intressenter inom branschen samt med beslutsfattare i samhället.

Målet med Carvingeinitiativet är att stärka fjärrvärmens ställning i samhället, och vårt arbete anpassas kontinuerligt efter de aktuella behoven.

För närvarande fokuserar vi på följande områden:

Marknadssamarbete mellan fjärrvärmeföretag

Satsningen ”Heja Fjärrvärme” för att stärka och utveckla fjärrvärmesektorn fortsätter. Under våren 2025 lanserar vi hemsidan hejafjarrvarme.se.

Två huvudfokus:
– Engagera fler företag – Vi vill att fler aktörer ansluter sig och bidrar till satsningen.
– Öka trafiken till hemsidan – Genom riktade insatser vill vi nå en bredare målgrupp och sprida kunskap.

Kommunikation med/mot beslutsfattare

Vi fortsätter att publicera debattartiklar och förstärker budskapet med riktade LinkedIn-kampanjer.

Innehållet tas fram i en kommunikationsgrupp och samordnas med en bredare grupp för att säkerställa relevans och genomslag.

Projekt för utveckling av fjärrvärme

Digitalisering: Under ledning av Anders Rubenhag (Sollentuna) driver Digitaliseringsgruppen arbetet med att jämföra digitala lösningar och arrangera möten kring aktuella frågor.

Lagring: Johan Holm (Tranås) leder arbetet med att analysera lagringslösningar och ekonomiska förutsättningar för en lagringsanläggning.

Fjärrvärmecentraler: Walle Johansson (Njudung) och Milla Rydstrand driver ett nytt projekt för att ställa moderna krav på leverantörer.

Alternativ produktion: Vi studerar Norrtälje Energis strategi för företag som är helt beroende av biobränsle.

Prismodell: Under Sonya Trads ledning går vi igenom nuvarande taxestruktur för att minska antalet standardmodeller och samtidigt utveckla nya alternativa modeller. Ett exempel är ett taxealternativ som kan bidra till att förbättra kundens driftnetto.

Biobränsle: EU har godkänt nuvarande regler, men framtida begränsningar är möjliga. En långsiktig grupp för skogsfrågor bör etableras.

Utveckling av medarbetare

Studiebesök: Världens största termos i Västerås.
Utbildningar:
– Heldagskurs i Fjärrvärmelagen (2/4, Linköping) – Vad kan vi göra?
– Heldagskurs i kalkylering – Tidigare kurser fullbokade.
Teams-möten:
– Med VD:ar i våra deltagande företag
– Om branschens utvecklingsbehov – Hur vågar vi mer? Vad bör vi satsa på?
– Utbildning AI

Aktuella frågeställningar

Elpannor – en möjlighet vid volatila elpriser. Kan även innefatta enklare värmepumpar. Utöver att utnyttja volatila priser kan en elpanna bidra till frekvenshållning på Svenska kraftnät vid överskott på el.
Värmepumpar – för att dra nytta av lågvärdig värme t ex från avloppsvatten, industrin eller sjövattnet som i Stockholm.
Gasturbiner – istället för konventionella pannor för att klara topplasten. Kommer då att leverera både värme och el. Kan köras på naturgas, biogas och vätgas.
Utnyttjande av lågvärdig värme. Det finns stora mängder lågvärdig värme i samhället som inte utnyttjas
Sänkta temperaturkrav i fjärrvärmesystemet. Hur kan vi sänka temperaturkraven i fjärrvärmesystemet? En möjlighet är att börja ansluta på returen. Denna metod kräver dock en djupare analys än vad som tidigare har presenterats.
Energigemenskap – bygger på att man hanterar alla energifrågor tillsammans i en stadsdel eller i en större fastighet. Det krävs en utredning om detta. Exempel finns både i Sverige och internationellt.
Ökad effekt i kraftvärmeverk med processorientering. Jönköping har visat att det är möjligt att höja från 107 till 132 MW, dvs 25%.