Så här jobbar vi

Syftet med Carvingeinitiativet är att stärka fjärrvärmens konkurrenskraft och det gör vi bäst tillsammans. Totalt 32 bolag har medverkat i initiativets utveckling sedan 2020. Närmare 100 personer har på olika sätt medverkat i initiativets aktiviteter.

Carvingeinitiativet drivs av medlemmarnas engagemang, där de själva bidrar med insatser och arbete. Det är huvudsakligen anställda i de företag som ingår i initiativet som utför aktiviteterna och samlar in den kunskap som sedan delas med intressenter inom branschen samt med beslutsfattare i samhället.

Målet med Carvingeinitiativet är att stärka fjärrvärmens ställning i samhället, och vårt arbete anpassas kontinuerligt efter de aktuella behoven.

För närvarande fokuserar vi på följande områden:

Öka allmänhetens medvetenhet

Flera företag har bildat en arbetsgrupp för att öka medvetenheten om fjärrvärme med målet att nå ut till både enskilda kunder och  allmänheten i Sverige.

Utbildningsinsatser politiker, tjänstemän

Fjärrvärme ägs ofta lokalt av kommuner, medan regelverket fastställs av myndigheter, departement och riksdagen. Därför är det viktigt att politiker och tjänstemän får en djupare förståelse för hur fjärrvärmen fungerar och vilka fördelar den erbjuder. Genom artiklar i relevanta medier, personliga möten och opinionsbildande kommunikation arbetar vi för att öka kunskapen om fjärrvärmens betydelse.

Exempel på teman vi lyfter fram är fjärrvärmens roll i samhällets elektrifiering samt dess bidrag till energisystemets långsiktiga stabilitet genom att hantera övergångar mellan olika energislag sedan 1960-talet.

Energilagring som komplement

Inom Carvingeinitiativet ser vi stora fördelar med att komplettera vätskebaserad energilagring i lokala energisystem. Vi undersöker olika lagringsmetoder och strategier när det gäller frekvensen av in- och uttag av energi, samt effekterna av att sammankoppla flera lokala fjärrvärmenät.

Arbete för ett hållbart Sverige

Fjärrvärmen bygger på att utnyttja det som annars skulle gå till spillo – restprodukter från skogsbruk, biobränsle, spillvärme och energi från avfallsförbränning är exempel på resurser som ger energi till våra fjärrvärmenät. Men detta är inte oproblematiskt. Förbränning av väl sorterade sopor är för närvarande det mest miljövänliga sättet att hantera och återvinna en stor del av vårt avfall. Men branschens mål att kontinuerligt minska mängden avfall som behöver förbrännas.

Vi arbetar också med att hela tiden öka mängden återvunnen värme. Vi nöjer oss inte med att använda dagens lösningar; vi strävar ständigt efter att flytta gränserna mot ett ännu mer miljövänligt och hållbart samhälle. Vår ambition är att successivt minska beroendet av nuvarande energikällor.  Byte av energikällor har gjorts flera gånger förut.

 

Den tekniska utvecklingen

Under flera år har utvecklingen bakom fjärrvärmesystemen gått i en långsammare takt. På senare tid har vi dock sett en markant ökning i utvecklingsaktiviteten. Denna förändring sker främst inom de lokala företagen. Initiativets mål är att främja ny teknisk utveckling genom att sammanföra experter, forskare och företag, samt att aktivt sprida de framsteg som görs i de olika lokala företagen.

Aktuella frågeställningar

  • Elpannor – en möjlighet vid volatila elpriser. Kan även innefatta enklare värmepumpar. Utöver att utnyttja volatila priser kan en elpanna bidra till frekvenshållning på Svenska kraftnät vid överskott på el.
  • Värmepumpar – för att dra nytta av lågvärdig värme t ex från avloppsvatten, industrin eller sjövattnet som i Stockholm.
  • Gasturbiner –  istället för konventionella pannor för att klara topplasten. Kommer då att leverera både värme och el. Kan köras på naturgas, biogas och vätgas.
  • Utnyttjande av lågvärdig värme. Det finns stora mängder lågvärdig värme i samhället som inte utnyttjas
  • Sänkta temperaturkrav i fjärrvärmesystemet. Hur kan vi sänka temperaturkraven i fjärrvärmesystemet? En möjlighet är att börja ansluta på returen. Denna metod kräver dock en djupare analys än vad som tidigare har presenterats.
  • Energigemenskap – bygger på att man hanterar alla energifrågor tillsammans i en stadsdel eller i en större fastighet. Det krävs en utredning om detta. Exempel finns både i Sverige och internationellt.
  • Ökad effekt i kraftvärmeverk med processorientering. Jönköping har visat att det är möjligt att höja från 107 till 132 MW, dvs 25%.