De flesta lokala energibolag har minskat sina vinstmarginaler kraftigt för att skydda de långsiktiga samhällsvinsterna med ett välintegrerat lokalt energisystem, trots kostnadsökningar. Detta visar att kommunala fjärrvärmebolag inte agerar som monopolföretag, enligt Maria Lund och andra energichefer i ett inlägg på Second Opinion.

Sveriges lokala fjärrvärmenät som värmer 90 procent av våra städer bildar naturliga monopol på samma sätt som våra elnät, avloppsnät eller vägnät. Det är svårt att tänka sig att det bredvid varandra skulle finnas två vägar som inte alls är sammanbundna. Där den ena inte kan nås från den andra. Eller att i en stad ha flera parallella vatten och avloppsnät där varje fastighetsägare väljer vilket avloppsnät han eller hon vill koppla sig till. På samma sätt är det med fjärrvärmenätet men det är i regel frivilligt att ansluta sig till detta naturliga monopol.

Fjärrvärmenätet består av rör under våra gator där varmt vatten strömmar till fastigheter för uppvärmning. Det är en gemensam tillgång som får större ekonomiska vinster ju fler som använder den. När fjärrvärmen byggdes ut på 50-, 60- och 70-talen var det storskaliga satsningar från samhället som hade långa avskrivningstider och som inledningsvis subventionerades. Fördelarna och vinsterna kom först efter ett antal år i takt med effektivare distributions- och produktionslösningar, återanvändning av spillvärme från industri- och avfallsanläggningar samt tillvaratagande av restprodukter från skogsindustrin.

När de kraftiga kostnadsökningarna kom 2022-23 så har de flesta lokala energibolag valt att sätta lojaliteten med det långsiktiga uppdraget före att tjäna pengar. Det har lett till att man valt att istället minska vinstmarginalen radikalt för att de långsiktiga samhällsvinsterna med ett välintegrerat lokalt energisystem inte ska äventyras. Tvärtemot vad vissa debattörer anser, finns tydliga tecken på att kommunala fjärrvärmebolag inte agerar som monopolföretag.

Det finns dock kommuner som har valt att sälja sina fjärrvärmenät till externa investerare. I en sådan situation finns inte längre samma gemensamma målbild mellan värmenätets ägare och kommunens invånare.

Vi tycker att det är viktigt att stärka det gemensamma ägandet av fjärrvärmenäten och värna fjärrvärmens unika marknadsstyrning som utarbetats under årens lopp.

En stark fjärrvärme bidrar aktivt till elektrifieringen av samhället, skapar ett mer flexibelt och robust energisystem samt är en drivande kraft i satsningen mot ett cirkulärt samhälle där fjärrvärmeföretagen fortsatt aktivt har invånarnas och miljöns bästa som sina främsta målsättningar.

Läs hela artikeln på Second Opinion