Så här jobbar vi

Carvingeinitiativet verkar för att stärka fjärrvärmens konkurrenskraft – och vi gör det tillsammans. Antalet deltagare varierar över tid, men hittills har över 30 företag engagerat sig och närmare 100 personer bidragit i olika aktiviteter.

Tillsammans stärker vi fjärrvärmens framtid

Carvingeinitiativet drivs av medlemmarnas engagemang. Det är vi själva – medarbetare i de företag som ingår i initiativet – som genomför aktiviteterna, analyserar utvecklingen och tar fram kunskap som delas med branschens intressenter och med beslutsfattare i samhället.

Vårt mål är tydligt:
att stärka fjärrvärmens ställning i samhället.

”När det blåser bygger den försiktige vindskydd medan optimisten bygger väderkvarnar.”

Vi väljer att bygga väderkvarnar.

Strategiskt framtidsarbete för fjärrvärmebranschen

För att möta framtidens hot och möjligheter behöver fjärrvärmebranschen agera på flera fronter samtidigt – och göra det med framtidstro.

Vi måste höras

Fjärrvärme är i dag inte tillräckligt närvarande på den politiska agendan, särskilt inte på lokal nivå. Kommunikationsgruppen arbetar med att ta fram debattartiklar och synlighet i digitala kanaler som LinkedIn. Arbetet leds av Ola Thorson från Kungälv Energi och David Loid.

Vi måste synas

Fjärrvärme är en samhällsbärande tjänst – men alltför anonym. Vi behöver ta större plats på en nationell nivå. Arbetet drivs genom ett marknadssamarbete där drygt fjärrvärmebolag deltar. Initiativet leds av Mikael Jednell från Partille Energi tillsammans med Eva Blixt.

Prismodeller som möter marknadens behov

Vi behöver utveckla fler prismodeller som möter kundernas efterfrågan – samtidigt som vi behåller en rimlig samstämmighet mellan bolagen. Arbetet drivs i prismodellgruppen under ledning av Sonya Trad.

Lägre temperaturnivåer i systemen

Dagens systemtemperaturer är för höga på alla nivåer. Genom temperaturoptimering kan vi öka effektiviteten och minska kostnaderna. Arbetet har omfattat: • Teamsmöte med Cilla Dahlberg om temperaturoptimering • Teamsmöte med Henrik Gadd om 70 utvecklingsmöjligheter för fjärrvärmesystem

Rätt ekonomiska modeller

För att fatta långsiktigt hållbara beslut behöver vi rätt ekonomimodeller. Arbetet inkluderar: • Utbildning i kalkylering • Översyn av avskrivningstider • Analys av lönsamhet ur koncernperspektiv. Teamsmöte med Johan Jonsson, Trollhätte Energi.

Tillsammans med våra kunder

Fjärrvärmeföretag och kunder kan skapa större värde genom samarbete. Exempel på initiativ: • Digitaliseringsprojekt under ledning av Anders Rubenhag • Teamsmöte md Henrik Gadd om 70 utvecklingsmöjligheter för fjärrvärmesystem

Robust och framtidssäkrad produktion

Branschen är i dag starkt beroende av biobränsle, vars priser har ökat kraftigt de senaste åren. Vi behöver minska beroendet och samtidigt ta tillvara möjligheterna med elbaserad värmeproduktion under perioder med låga elpriser. Genomförda och pågående insatser: • Analys av alternativ till biobränsle – företagsspecifik studie för Norrtälje (maj 2025) • Modell för optimal produktion i ett fjärrvärmesystem, presenterad av professor Kristina Lygnerud för Kalmars fjärrvärmesystem • Teamsmöte med Henrik Gadd om ”70 möjligheter för fjärrvärme” • Kommande Teamsmöte med Martin Steen om Geotermi

Vi måste kunna flytta värme över tid

Många fjärrvärmesystem har överkapacitet under det varma halvåret. Det kan handla om spillvärme, avfallsförbränning eller elbaserad värmeproduktion vid låga elpriser. Vi undersöker lösningar för säsongslagring genom: • Studiebesök groplager i Danmark • Studiebesök spricklager i Linköping • Teamsmöte om borrhålslager med Heat Vault • Projektidéer kring berghålslager i Trollhättan och Kungälv • Teamsmöte med Johan Holm, Tranås Energi, kring framtida möjligheter för lagring av fjärrvärme

Nyfikenhet och innovationskraft

Fjärrvärmebranschen har länge haft en stark marknadsposition utan hård konkurrens. Det har skapat stabilitet – men också risk för stagnation. Nu behöver vi vara mer nyfikna, modigare och mer initiativtagande. Exempel på utvecklingsområden: • Utformning av framtidens fjärrvärmecentraler • Teamsmöte med Henrik Gadd om 70 utvecklingsmöjligheter för fjärrvärmesystem • Teamsmöte med Per Skoglund, FVB, om fjärrvärmens framtidsmöjligheter • Studiebesök i Finspång kring gasturbiner och värmepumpar • AI-utbildningar med Per Gullbrand

Heja Fjärrvärme

2025 startade sex medlemmar i Carvingeinitiativet satsningen Heja Fjärrvärme för att gemensamt stärka marknadsföringen av fjärrvärme – både lokalt och nationellt. Tillsammans skapar vi resurser som enskilda bolag ofta saknar, med målet att lyfta fjärrvärmens roll i Sverige. Trots att fjärrvärme är landets vanligaste uppvärmningsform får den lite utrymme i energidebatten. Det vill vi ändra på. Fjärrvärme är trygg, bekväm, prisvärd och bidrar till hållbar stadsutveckling.

Initiativet växer snabbt – idag deltar över 40 energibolag. En gemensam webbplats lanserades 2025, och i februari 2026 drog kampanjen “Tack Sverige” igång, både nationellt och lokalt. Nu vill vi bli ännu fler. Genom att kraftsamla kan vi ge fjärrvärmen den plats den förtjänar. Vill du vara med? Välj mellan våra paket: Heja Start eller Heja Mera.

Heja Fjärrvärme

Utveckling av medarbetare

Studiebesök: Vi genomför studiebesök för att ta del av nya, innovativa lösningar inom lagring, produktion och olika former av digitalisering.
Utbildningar:
– Heldagskurs i Fjärrvärmelagen – Vad kan vi göra?
– Heldagskurs i kalkylering – Tidigare kurser fullbokade.
Teams-möten:
– 
Teamsmöten om geotermi, lagringsmetoder, AI, digitalisering och annan utveckling inom fjärrvärmeområdet genomförs kontinuerligt.

Utbildning

Vill du veta mer?

Är du intresserad av att veta mer om Carvingeinitiativet och våra olika projekt för att stärka fjärrvärmens roll i Sverige? Då är du mycket välkommen att kontakta Thore Sahlin, thore@sahlinsgebit.se

Aktuella frågeställningar

  • Elpannor – en möjlighet vid volatila elpriser. Kan även innefatta enklare värmepumpar. Utöver att utnyttja volatila priser kan en elpanna bidra till frekvenshållning på Svenska kraftnät vid överskott på el.
  • Värmepumpar – för att dra nytta av lågvärdig värme t ex från avloppsvatten, industrin eller sjövattnet som i Stockholm.
  • Gasturbiner –  istället för konventionella pannor för att klara topplasten. Kommer då att leverera både värme och el. Kan köras på naturgas, biogas och vätgas.
  • Utnyttjande av lågvärdig värme. Det finns stora mängder lågvärdig värme i samhället som inte utnyttjas
  • Sänkta temperaturkrav i fjärrvärmesystemet. Hur kan vi sänka temperaturkraven i fjärrvärmesystemet? En möjlighet är att börja ansluta på returen. Denna metod kräver dock en djupare analys än vad som tidigare har presenterats.
  • Energigemenskap – bygger på att man hanterar alla energifrågor tillsammans i en stadsdel eller i en större fastighet. Det krävs en utredning om detta. Exempel finns både i Sverige och internationellt.
  • Ökad effekt i kraftvärmeverk med processorientering. Jönköping har visat att det är möjligt att höja från 107 till 132 MW, dvs 25%.